VITLÖKSODLING mm

 

 

Sättvitlök från http://www.solbergagard.se (2009-10-02)

 

4 hg Thermidrome, virustestad (ca 12 klyftor/hg) á 13kr/hg, konventionellt odlad i Frankrike

2 hg Messidrome, virustestad (ca 12 klyftor per hg) á 14kr/hg, konventionellt odlad i Frankrike

Expeditionsavgift á 50 kr samt porto(60kr) och postförskottsavgift á 38 kr tillkommer

 

Leverans från Solberga

Thermidrome 396 gram (99% leverans av 400 gram) (58st)

Rensad (45 större klyftor) 297 gram

Rensad (13 mindre klyftor) 36 gram

Mögel? >43 gram ( >11%)  :(ytterligare några större klyftor slängdes vid planteringen…):

 

Messidrome 174 gram ( 87% leverans av 200 gram) (21st)

Rensad (21 större klyftor) 165 gram

 

Bilder:

http://garlic.workgroup.se/messidrome.jpg

http://garlic.workgroup.se/thermidrome.jpg

http://garlic.workgroup.se/vitloksodling.jpg

Mögel eller inte men de luktade illa

http://garlic.workgroup.se/-thermidrome1.jpg

http://garlic.workgroup.se/-thermidrome2.jpg

http://garlic.workgroup.se/-thermidrome3.jpg

 

För att man skall lyckas med vitlöksodling måste man ha ett friskt utsäde och en sort som passar att odla här i Norden. Sorten Thermidrome har jag provat många år här på Öland med gott resultat. I år finns också Messidrome som under gynnsamma förhållanden ger något större utbyte än Thermidrome. Rekommenderas för goda lägen i sydsverige.

Klyftorna bör sättas i oktober/november i södra Sverige och i september i Norrland. Vitlöken tål frost. Lökarna levereras med posten i september och oktober 1-2 veckor efter beställning. Det går åt 25-30 klyftor per kvm. Om någonting blir över efter sättning kan du förstås äta upp det.

En kortfattad odlingsbeskrivning medföljer leveransen.

 

Jag fick snabb leverans två dagar efter beställning samt slapp postförskottsavgiften tack vore förskottsbetalning.

 

 

Vitlöksvideo - Åke Truedsson blir intervjuad av Aagot Jung SE DEN (tar en stund innan den startar igång)

http://www.yle.fi/player/player.jsp?actionpage=3&id=13850&locale=sv

Vitlöksbevis… Inga vitlökspiller…

Välkalkad, vedaska,

 

Åke Truedsson, Malmö 040-468480

http://www.tomatklubben.se/garlic.html

 

 

http://www.solbergagard.se/index.php?placid=6&id=55

 

Vitlöksodling är inte särskilt vanlig i Sverige, men är möjlig i nästan hela landet. Lyckad hobbyodling bedrivs ända uppe vid Storsjön i Jämtland och långt uppe utefter Norrlandskusten, liksom på sydsvenska höglandet. Mindre yrkesodlingar finns främst på Öland och i Skåne. I Finland odlas sedan länge betydligt mera vitlök än i Sverige

Vissa vitlökssorter sätts på hösten, andra på våren. Lämpliga för höstsättning är de franska sorterna Themidrome, Messidrome och Germidour. De höstsatta sorterna blir i allmänhet något större, men riskerar å andra sidan att frysa bort under vintrar med mycket skiftande temperaturer. De riskerar också att kvävas under blöta förhållanden om de växer på dåligt dränerad jord. Lämpliga för vårsättning är de likaledes franska sorterna Flavor, Printanor och Cledor. För många hobbyodlare borde det passa bäst att sätta både på hösten och på våren, eftersom man då har tillgång till egen vitlök under en större del av året.

Vitlök måste ha en väldränerad jord och det är därför lättare att få fin vitlök på lättare jordar. Å andra sidan är näringsbehovet stort om man vill få bra storlek på löken. Det allra bästa resultatet får man på upphöjd bädd på lerjord. Jorden bör ha ett pH-värde på 6,5 –7,5.

Strax innan löken skall sättas klyftar man upp den. Det går lättast om löken har legat riktigt torrt ett dygn innan. Det brukar bli 10 – 15 klyftor per lök beroende på sort. De 2-3 minsta klyftorna är oftast för små för att ge ett bra utbyte och kan med fördel ätas upp i stället för att sättas. Klyftorna sätts med ett radavstånd på ca 40 cm och med ca 10 cm mellan klyftorna. Vill man skörda en del färsk vitlök som då tas innan den är färdigvuxen kan man sätta med ca 5 cm avstånd mellan klyftorna.
Klyftorna trycks ned i jorden med rotänden nedåt så att spetsen hamnar 3–5 cm under jordytan.
Lite djupare än vanlig gul lök alltså.

Färsk vitlök skördas redan då blasten blivit 15 – 20 cm hög, viket brukar inträffa redan i maj månad för den höstsatta. För den vårsatta ca en månad senare. Man äter då hela plantan ungefär som en purjolök. Vitlök som skall lagras skördas strax innan blasten lägger sig. Det brukar inträffa i juli för den höstsatta löken och i augusti för den vårsatta. Väntar man för länge löses de gemensamma yttre skalen upp och klyftorna håller inte ihop. Är det soligt och torrt kan vitlöken torkas ute på fältet, men så fort det är risk för regn måste löken tas in och torkningen fortsätter då inomhus. Det sker i luftigt utrymme och helst med en temperatur på 25 – 30 i två till tre veckor. Då vitlöken är torr kan den lagras i ett luftigt utrymme med en temperatur på 15 – 20 grader. Höstsatt vitlök håller sig normalt fram till jul och den vårsatta till mars/april.

 

 

http://www.odla.nu/vegt/vitlok.shtml

 

Vitlök
Allium sativum

Utseende och ursprung.
Vitlök är en gammal kulturväxt som troligen härstammar från Västasiens stäpper. Det är en oregelbundet formad lök som innehåller ett antal böjda klyftor förenade under ett vitt skal. Löken har en karaktäristisk lukt och smak.

Växtplats och jordmån.
Soligt läge med en näringsrik, lucker, mullrik och varm jord med hög kalkhalt, pH ca 7,5.

Plantering.
Vitlöken planteras i regel under hösten sept - nov, för skörd nästkommande sommar. Lökarna delas och klyftorna sätts på ett djup av 5 cm med den spetsiga änden uppåt. Ett avstånd på 10 - 15 cm mellan lökarna är att rekommendera för en bra utveckling.

Allmän skötsel.
Ogräsrensning.

Gödsling.
Väl brunnen stallgödsel.

Skadeinsekter och sjukdomar.
I regel problemfri.

Skörd.
När bladen börjar vissna ner. Låt lökarna torka utomhus, helst under tak.

Näringsinnehåll.
Vitlöken innehåller rikligt med vitaminer, mineraler och eteriska oljor. 100 g vitlök innehåller ca: 158,4 kcal och 15 mg C-vitamin.

Förvaring.
Den torkade vitlöken knippas och förvaras helst upphängd på en torr och luftig plats.

Användningssätt.
Framförallt som krydda.

Sortval.
Det finns ett antal sorter men inga direkt anpassade för svenska förhållanden. Thermidrome är en sort som visat sig passa vårt klimat. Den går numera att få tag på i handeln.

 

 

http://www.lantbruksnet.se/tornvik/sid1.htm

 

VITLÖKSODLING

Vitlök, Allium sativum, odlas lämpligen på djupbearbetade, humus- och näringsrika sandjordar eller medeltunga, sandblandade lerjordar. Får vitlöken stå i för våt jord, kommer den att ruttna under vintern.

Lämplig planteringstid är från mitten av september i norra Sverige, mitten av oktober i mellansverige och t.o.m. november i södra Sverige. Om löken planteras för tidigt hinner den växa för mycket redan under hösten vilket kan medföra att den lättare skadas under vintern.

Utsädesåtgången är ca 2 lökar per m². Detta motsvarar ca 2 kg per 10/m². Med 10 cm plantavstånd går det ca 1 lök per löpmeter. En lök av sorten THERMIDROME har 8 – 12 klyftor.

Tryck mot lökens mitt så att klyftorna skiljer sig från varandra.

Klyftorna planteras, med rotändan ner, med 35 – 40 cm radavstånd och 10 – 15 cm avstånd i raden. Plantera så djupt att 4 – 5 cm jord täcker klyftorna.

Använd inte färsk stallgödsel eller färsk kompost när du gödslar. Om du använder naturgödsel/kompost, ska den vara väl brunnen/förmultnad. Tänk på att gödsla tidigt, redan när snön smälter.

Den första vitlöken kan skördas som färsk i början på sommaren, med en 2 – 4 cm stor lök och helt grön blast. I mitten av juli, början av augusti är det dags att skörda. Du får pröva dig fram för bästa tidpunkt. Blasten har nu delvis gulnat och löken är klar. Låt den inte stå kvar i jorden för länge, då spricker det yttre, skyddande skalet med risk för att du kan få mögelangrepp.

Låt löken torka ordenligt på ett luftigt och varmt ställe i ca 2 veckor. Bästa temperaturen för långtidslagring är torrt och rumstemperatur.

 

 

http://www.lantbruksnet.se/tornvik/sid2.htm

 

VITLÖK

SORTER 2008 angivna i tidighetsordning

Alla nedan beskrivna sorter är odlade i Frankrike. De är statskontrollerade och virustestade och uppfyller de stränga franska reglerna för ett fullgott utsäde. Nedan angivelser gäller det erhållna utsädet år 2006.

Generellt gäller att den i Sverige skördade löken blir mindre i vikt och omfång än utsädet, men ju större utsäde destå större skörd.

PRIMOR

+55

Vår tidigaste lök, starkt lila, medelstor (medel 80 g) mycket vacker med stora runda, jämnstora klyftor. Innehåller 7-11 (9) klyftor. Skördeklar ca 5-15/7. För tidig färskmarknad. Får en blomstängsel. Ej lämplig till flätning.

SPRINT

+60

Tidig, medelstor (medel 100 g), svagt lila lök med ca 8-16 (11) jämnstora klyftor. Får tidigt en stjälk med blomma som senare bildar en stor vacker topplök. Skördeklar 10-20/7. För tidig färskmarknad. Ej lämplig till flätor.

GERMIDOUR

+60

Tidig, stor (medel 100 g), starkt violett lök med ca 13-18 (15) klyftor. Mycket vacker lök. Flätbar blast. Kan dock få s.k. halslök. Skördeklar ca 15-25/7. Något tidigare än Thermidrome. För tidig färskmarknad.

THERMIDROME

+60

Vår storsäljare. Tidig, stor (medel 95 g) svagt lila lök med 8-17 (12) klyftor. En mycket högavkastande sort. Mycket kraftig och vacker. Flätbar blast. Kan dock få s.k. halslök. Skördeklar ca 15-25/7. Mycket köldtålig. För tidig färskmarknad.

SABADROME

+60

NY SORT 2003. Väldigt lik Thermidrome men något större (medel 100 g). Tidig, stor, svagt lila lök med 10 - 13 (11) klyftor. Flätbar blast. Skördeklar 15 - 25/7. För tidig färskmarknad.

MESSIDROME

+60

Tidig, stor (medel 100 g) vit lök med ca 9 - 13 (12) klyftor. Flätbar blast. Kan dock få s.k. halslök. Skördeklar ca 15 - 25/7.

VIGOR

+60

NY SORT 2005. Tidig riktigt stor, vit lök med 12-15 (13) klyftor (medel 115 g). Flätbar blast. Resultaten i provodling 2005-2006 var väldigt bra.

PRINTANOR

+55

Medelsen, medelstor (medel 70 g) vacker vit lök med ca 14-21 (18) klyftor. Skördeklar ca 20-30/7. Denna lök har visat sig ha mycket god lagringsduglighet. Den passar mycket bra för vårplantering. För tidig färskmarknad och långtidslagring.

CLÉDOR

+55

Medelsen, medelstor (medel 70 g) vit, vacker lök med ca 10-18 (14) klyftor. Skördeklar ca 20-30/7. Denna sort fungerar utmärkt för vårplantering. Av alla nämnda sorter är denna den absolut bästa sorten för torkning och långtidslagring. Utmärkt för flätning.

CORAIL

+60

Medelsen, medelstor (medel 100 g) svagt lila lök med 7-15 (12) klyftor. Vissa klyftor är enorma. Flätbar blast. Skördeklar ca 20 - 30/7.

FLAVOR

+55

NY SORT 2004. Sen, medelstor (medel 85 g) sort. Liknar Printanor. Vit lök med 11-15 (13) klyftor.

ARNO

+55

NY SORT 2004. Sen, medelstor (medel 90 g) sort. Liknar Clédor. Vit lök med 14-22 (13) klyftor.

OBS att antalet klyftor i löken varierar år från år. De angivna skördetidpunkterna är ungefärliga och varierar naturligtvis mellan olika landsändar och årets väder. För att få rätt skördetidpunkt måste man pröva sig fram. Vissa sorter kan utveckla s.k. "halslök", en liten vitlök strax ovanför vitlöken, långt ner på stjälken. Denna defekt, som man tror beror på stress, kan uppstå t.ex. vid stora temperaturväxlingar på våren. Vissa odlare hävdar att detta påverkar tillväxten på löken, andra menar att det inte påverkar.

 

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vitlök

 

Vitlök kan odlas i Sverige, bäst resultat får man med franska sorter som Thermidrome, Messidrome, Printanor, med flera. Vitlöken klyftas upp och därefter sätter man klyftorna med 40 cm radavstånd och ca 10 cm avstånd i raden. Sättdjupet bör vara 3 - 4 cm. Vissa sorter sätts på hösten, andra tidigt på våren. Färsk vitlök med grön blast kan skördas redan från början av juni. Vitlöken slutskördas för torkning och lagring i juli eller början av augusti. Mindre yrkesodlingar finns på Öland, i Östergötand och i Skåne.

 

 

http://www.fobo.se/artiklar/vaxtodling/gronsaker/rotfrukter/vitlok.shtml

 

Vitlök

Allium sativum

01 Allmänt

Hos vitlöken är bladen platta och en lök består av flera små klyftor, omgivna av vita hinnaktiga fjäll.

Det latinska namnet för löksläktet Allium betyder starkt luktande. Det är den svavelhaltiga oljan som gör sig mer eller mindre påmind i alla löksorter, och i vitlöken mer. Man brukar säga om vitlöksätarna att de osar svavel.

Enligt Hagdahls kokbok har den en "livgivande inverkan som gör detta födoämne av helt annat skrot och korn än vår gamla bekanta, potatisen, som inte innehåller en enda gnista livgivande ämnen, förrän den förvandlats till brännvin".

Vitlöken odlades redan i Egypten omkring 3200 f Kr, liksom i Indien och Kinas tidiga kulturer. Den härstammar antagligen från Centralasiens Allium longicuspis.

02 Näringsvärde

Vitlök är nyttig men inte särskilt näringsrik. Den innehåller ämnet alliin, som under inverkan av ett enzym som också finns i löken, omvandlas till den flyktiga och obeständiga oljan allicin. Det är den som är vitlökens magiska ingrediens, med förmåga att hämma tillväxten av en rad sjukdomsalstrande bakterier.

Näringsvärde i 100 g ätlig råvara:

Energi, exkl fibrer

663 kJ 158 kcal

Protein

6,4 g

Fett, totalt

0,5 g

Fettsyror, mättade

0,1 g

Fettsyror, fleromättade

0,3 g

Kolhydrater, totalt, ej fibrer

31,5 g

Kolhydrater, mono- och disackarider

3,9 g

Kostfibrer

1,5 g

Tiamin

0,20 mg

Riboflavin

0,11 mg

Niacin

0,7 mg

Niacinekv

1,8 mg

Vitamin B6

0,13 mg

Folacin

3 mikrogram

Askorbinsyra

31 mg

Natrium Na

17 mg

Kalium K

400 mg

Kalcium Ca

181 mg

Fosfor P

153 mg

Magnesium Mg

25 mg

Järn Fe

1,7 mg

Zink Zn

1,0 mg

Selen

20 mikrogram

03 Utsäde

Den vitlök som kan köpas i affären importeras vanligen från medelhavsländerna. De kan användas som sättlök och varje klyfta ger upphov till en ny planta. Välj klyftor som är välutvecklade.

Kring varje klyfta bildas nya vitlökar med ett antal klyftor. Dessa kan sedan användas som utsäde. För att testa grobarheten räcker det att lägga några klyftor varmt. Bestrålad lök gror inte.

Vitlöken sätter vanligen små lökar även i toppen av stängeln. Dessa småplantor kan också användas som utsäde. Eftersom de är mindre är de naturligtvis känsligare för till exempel torka.

04 Jordmån

Som för all lök är en sandblandad lättlera den bästa. Jorden får gärna vara kalkrik med pH ända till 7,5, men den får inte vara för kväverik. Bäst är ett varmt, vindskyddat läge, till exempel intill en läplantering.

Vitlök går utmärkt att odla i växthus och drivbänk. Odling i drivbänk löser enkelt problemet med marktäckning över vintern, eftersom höstplantering är att föredra. Det ger längre växtsäsong.

En träram med 30 cm hög sida räcker. Strax innan frosten fyller man ramen med halm så den blir helt täckt. I april tas halmtäcket bort och jorden runt lökarna luckras. Tänk på att lök har ett grunt jordsystem och det är lätt att skada rötterna om man kommer för nära med redskapen.

05 Växtföljd / Samodling

Vitlök trivs bra ihop med fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor och tomater. Mindre bra trivs den med kålväxter, störbönor och ärter.

06 Sådd / plantering / drivning

Höstplantering med marktäckning är bäst. Då hinner lökarna växa sig stora även i vårt klimat.

Efter skörd bör klyftorna förvaras varmt, vid ca 25-30 grader, en vecka eller två för att slippa stocklöpare.

Vid ett praktiskt försök i Skåne sattes vitlöken så sent som 8 december och utan vintertäckning. Den 1 augusti började skörden och fastän alla lökar var i stock, var dock smaken och storleken prima.

En beprövad engelsk metod är att sätta vitlöksklyftorna i paperpot - papperskrukor - på hösten, förvara dessa frostfritt och sedan sätta ut dem så snart jorden reder sig.

Ett tag före utsättningen kan marken täckas med plast, så jorden blir uppvärmd. I plasten kan man sedan göra kryss och sätta ner krukorna med vitlöksklyftorna så att de får "flaggan" ovanför plasten. På så sätt får löken på tidigt stadium varma fötter och kallt huvud.

Avståndet bör vara högst 15 cm mellan lökarna och 30-45 cm mellan raderna. Sätt dem inte djupare än ca 2 cm.

Även frösådd med förkultivering kan prövas. Lämplig såtid är då 1 mars.

07 Gödsling

Grundgödsel med naturgödsel på hösten om det behövs. Justera pH med benmjöl vid behov. Strö ut träaska på våren före sådd.

På starkt sandig jord kan kreatursgödsel och malda havsalger (Algomin) användas.

08 Bevattning

Vitlök klarar sig ganska bra utan bevattning. På torrkänsliga jordar kan det dock vara lämpligt med bevattning torra vårar.

På våren ska löken snabbt komma igång och börja växa. Rotsystem och stjälk måste utbildas för att upplagringen av näring i form av nya lökar skall kunna ske med framgång.

Under sensommaren är bevattning inte lika viktigt. Då är vitlökens rotsystem vanligen så stort att det klarar att försörja växten med nödvändigt vatten.

09 Växtskydd

Vitlöken är ganska frisk. Mosaikvirus, som ger fläckiga lökblad, kan försämra skördemängden.

Använd friskt utsäde, ett bra sätt är att producera eget utsäde.

10 Skörd

Utvecklingstiden är 150 dagar. För tidig upptagning och pustning medan blasten är grön är olämpligt såvida inte löken ska användas omedelbart. Löken skall heller inte stå för länge. I så fall kan det slå ut nya rötter, vilket försämrar hållbarheten.

Torka löken luftigt ute i 1-2 veckor. Putsa den inte, då försämras också hållbarheten.

11 Förvaring / lagring

Vitlök bör förvaras torrt vid 4-5 grader. Temperaturen bör ej överstiga 7 grader och inte understiga -2 grader.

När löken torkat ordentligt flätas blasten samman så tätt att lökarna bildar en utdragen klase eller fläta. Denna hängs på ett ställe där ovannämnda temperatur råder. Vid konsumtion kan man lätt klippa bort en lök i taget utan att flätan faller sönder.

På vissa ställen i Frankrike är det en viktig sak att fläta ihop vitlökarna på ett fantasifullt men ändamålsenligt sätt. Där finns speciella vitlöksutställningar där flätorna visas och provsmakning sker liksom prisutdelning till de främsta odlarna.

 

 

Vitlök : Man sätter klyftorna i marken sent på hösten, jag fick sprätta upp lite frusen jord i december för att kunna plantera men nu växer det på som fan. Enl. uppgift skall jordtempen vara under 8 grader för att dom ska rota sig o sen invintra på ett bra sätt. Planterar man för tidigt på hösten så börjar dom växa o fryser sen ihjäl.
EDIT :
För att förtydliga, man planterar vitlöksklyftor sent på hösten så rotar dom sig under vintern och börjar växa extremt tidigt på våren. Jag täckte min plantering med lite löv och ris som jag lyfte av direkt efter snösmältningen, det verkar ha funkat bra.

 

 

Man kan också sätta vitlöken för djupt på hösten. Den lägger då all kraft på att hitta upp och blir mer som en salladslök i formen. Mildare. Men det blir ingen lök.

 

 

http://www.austadgaard.com/odlartip.htm

 

Normalt sätter man vitlöken på hösten. Detta är det traditionella sättet
att odla vitlök på.
Men om man vill kan man lika gärna odla vitlök på våren, Mars-April
med lika bra eller bättre resultat.

  1. Nyp/skär av toppen på vitlöksklyftan. (ca. 4-5mm)
  2. Blötlägg i några timmar.
  3. Sätt ut vitlöken i jorden.

På detta vis kommer vitlöken att börja gro inom några dagar.
Sätter man vitlöken under Mars är den färdig att skördas i början
av Augusti.

 

 

http://commons.wikimedia.org/wiki/Allium_sativum?uselang=sv

 

Common names

Česky: Česnek kuchyňský

Dansk: Hvidløg

Deutsch: Knoblauch

English: Garlic

Español: Ajo

Français : Aïl cultivé

Italiano: aglio

Hrvatski: Češnjak

Հայերեն: սխտոր

Nederlands: Knoflook

Plattdüütsch: Knuuvlook

Português: Alho

Polski: Czosnek pospolity

Svenska: Vitlök

Türkçe: sarımsak

Walon: a

中文:

 

 

http://www.fineli.fi/food.php?foodid=393&lang=sv

 

Institutet för Hälsa och välfärd

 

5% fett

31% protein

63% kolhydrater, digererbara                      

0% alkohol      

1% organiska syror

0% sockeralkoholer

 

Samt massa mer info om näringsvärde / 100 gram

 

 

Forum

http://www.odla.nu/forums/index.php?showtopic=78443

 

 

PH-mätare

 

http://shop.textalk.se/se/article.php?id=7557&art=1281201

http://www.tradgardsteknik.se/katalog/artikel/pH-maetare-DM-5/1526-40-3/

 

http://www.tradgardsteknik.se/katalog/artikel/Analog-indikator-39821/1523-40-3/

 

http://www.hannainst.se/acatalog/

 

http://www.aquadrip.se/

 

 

Lektion1: Gör så att jorden mår bra

http://www.dn.se/bostad/lektion-1-gor-sa-att-jorden-mar-bra-1.504205

 

 

http://vitlok.wordpress.com/

 

 

edula.se

http://www.hs.halland.net/landsbygd/artiklar/20061113%20Vitlok%20bra%20nischgroda.pdf

Vitlök far mer illa av vattenbrist än av kylan på vintern.